Fem bästa sätten att försvåra elevers inlärning

1. För mycket information utspritt vid olika tillfällen.
Kan man läsa om scaffolding vilket innebär att läraren anpassar undervisningen på ett sätt så att elev kan lyckas med uppgiften. All information som kommer ut på annat sätt än i uppgiften menar lärarna många gånger ska vara till hjälp kan istället göra eleven förvirrad och få eleven att känna att uppgiften känns svårare än vad den är (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, s. 306).

2. Enformigt utlärningssätt
som gör att eleverna in kan utnyttja dual coding,vissa elever kan tycka detta sätt är det bästa sättet, just för att undervisningen sker på deras bästa inlärningssätt (”UR Samtiden - ResearchED 2017: En students resa genom lärandet - UR Skola”, u.å.).

3. Att primitivt inkludera elever
Genom att inkludera elever i klassen som egentligen är i behov av specialundervisning begränsar det dessa elevers möjlighet till lika kunskap (Lundgren m.fl., 2014, s. 381–382).
4. Att inte ge eleverna konstruktiv feedback
Alla elever får inte möjligheten att nå  nå sin proximala utvecklingszon (Hwang & Nilsson, 2011, s. 66–68).

5. Att fokusera på eleverna som problem.
Genom att se problemen hos eleverna snarare än att se möjligheterna i klassrummet lägger man väldigt mycket tid på fel saker. Dvs att man ska jobba relationellt snarare än kompensatoriskt (Eriksson-Gustavsson, Göransson, & Nilholm, 2011, s. 97–101).


Referenser
Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.
UR Samtiden - ResearchED 2017: En students resa genom lärandet - UR Skola. (u.å.). Hämtad 10 januari 2018, från https://urskola.se/Produkter/200553-UR-Samtiden-ResearchED-2017-En-students-resa-genom-larandet

Demokrati i klassrummet

Genom att låta eleverna vara med och planera sin undervisning och på så sätt bli medvetna om sin rätt att påverka saker som rör dem. På detta vis så hjälper vi dem att utveckla sina demokratiska egenskaper. Detta är ett enkelt sätt att få in demokrati i klassrummet.

Dewey ser på människan som en samhällsmedborgare
”som ska bli bekant med de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna leva ett rikt och produktivt liv i ett demokratiskt samhälle”(Säljö & Lundgren, 2014, s. 291)
Detta stämmer överens med vår tids värdegrund i läroplanen där det står att
” Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” (”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s. 9)

Proximal seriestrip

Händelsen är plockad ur en situation under min auskultation och handlar 

om det Vygotkij menar är den Proximala utvecklingszonen (Hwang & Nilsson, 2011, s. 67).

Den lärande eleven - Ackommoderande situation

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Under min auskultation observerade jag händelsen ovan. I Säljö (3014 s. 295) kan man läsa att John Dewey menar på att "Vi tänker bara när vi konfronteras med ett problem" dvs. det är först när pojken blir konfronterad av flickorna han inser att det han gör är fel och att han måste lösa problemet.
Tror ni att pojken i en sådan situation stannar och upp tänker att han faktiskt gör fel? Eller ändrar han bara sin handling för att de andra eleverna pressar pojken med att de ska skvallra för fröken?

Auskultation - Blixtjakten

När det ringde in från första rasten satt jag längst bak i klassrummet för att observera. Bland de sista eleverna kommer en flicka in som berättar något för läraren som hänt under rasten. Jag ser på läraren hur hon lyssnar och tar in varenda ord flickan säger och avslutar samtalet med "Vad bra gjort av dig att komma och säga det till mig! Det ska jag ta upp med de andra lärarna.". Hon uppmuntrade flickans beteende och förhoppningsvis gör detta att flickan även nästa gång kommer komma till henne nästa gång det hänt något. Det önskade beteendet blir här betingat genom den positiva feedbacken som ges till eleven.
Jag kan ibland uppleva att lärare inte tar sig tiden för sina elever och att detta avspeglas i undervisningen. Känner eleverna att läraren ser och bryr sig om eleverna så kommer undervisningen tas emot bättre eftersom att eleverna vill göra läraren nöjd. Vad tror ni om detta?

Under min auskultation förundrades jag mycket över hur lugn läraren i klassen var. Vad som än skedde i klassrummet så upplevde jag att hon hela tiden höll sig lugn och sansad. Man såg på eleverna hur mycket de tycke om sin lärare och att de ville göra allt för att göra henne stolt.

När första lektionen sedan avslutades gick läraren tillsammans med eleverna igenom hur många blixtar eleverna skulle få. De använde sig av en form av belöningssystem som kallas för blixtjakten där lektionerna blir en form av uppdrag i ett spel. Blixtrarna får eleverna när de gjort något som är bra, en framgångsfaktor. Det finns även monster som kan ta blixtarna och detta symboliserar elevernas hinder. Titt som tätt sa läraren "nu är monstrerna påväg fram" och så förstod eleverna att de skulle tänka sig för och koncentrera sig mer. Eleverna utvärderade lektionen med vad som varit bra och mindre bra. När de samlat ihop ett visst antal blixtar ska klassen få en belöning.
Ett väldigt kul sätt att få eleverna medvetna om sin klassrumssituation om ni frågar mig.
Vad tycker ni? Är det ett bra sätt att uppmärksamma arbetsron i klassrummet?

Bilden är tagen från Ulrica Elissons blogg
Länken till bilden hittar ni här

Auskultation i en åk. 1

Under min auskultation fick jag snabbt tips av läraren att gå in och sätta mig i klassrummet innan eleverna kom. När jag sitter där längst bak och inväntar eleverna så släcker läraren ned belysningen och slår på lugn musik. Eleverna droppar in i klassrummet mellan 07.50-08.00. Eleverna vet vad som gäller, det är tyst, ska vara lugnt och eleverna ska bläddra i en bok eller mål i sin ritbok. Detta upprepades under mina tre dagar ute hos dem. Dem visste exakt vad läraren förväntade sig utav detta moment och man märkte snabbt att detta var en väldigt bra sätt för eleverna att starta dagen på.
       När eleverna kom in från rasten spelades det ingen musik, eleverna gick in och satte sig direkt, då snackades det, vissa elever gick runt, några målade osv. Man märkte därför att momentet vid morgonsamlingarna var något eleverna trivdes med, de visste vad de skulle göra och det skapade ingen oro i klassrummet, det ledde också till att resterande lektion fortsatte i en lugn arbetsro. I texten Synligt lärande menar Hattie (2011, s.22) på att en bra arbetsro i klassrummet ger mycket goda resultat på studiepresentationen. Morgonmomentet är något lärarna funderade på att inför efter varje rast, för att på bästa möjliga sätt kunna få eleverna att lugna ner sig efter lek på skolgården.
       Efter dessa tre dagar i klass ser jag framemot vår vfu till våren, att få möjligheten att observera eleverna ytterligare några steg och i längre perioder. För visst är det spännande att kunna koppla allt som händer i skolan till olika psykologiska perspektiv? 

Auskultation

Att komma ut bland eleverna och auskultera har varit en ynnest, att få se och analysera olika lärsituationer för att sedan kunna koppla dessa till olika behavioristiska betingningar. Funderade ganska mycket över kortfilmerna med Carol Dweck och hennes perspektiv på lärande. På hur och när man ska ge barnen feedback för att de ska kunna nå den proximalautvecklingszonen med det stöd och stöttning de behöver från sin lärare. Men också istället för att anmärka på vad en elev inte klarar av istället säga att de inte är där riktigt än och fokusera på vad som behövs för att eleven skall nå dit. Detta kognitiva perspektiv talar mycket till mig, och ligger nära det sätt jag själv önskar bedriva min egen pedagogiska verksamhet som framtida lärare i grundskolan. Det som även förefaller mig viktigt är uppbyggnaden av relationer mellan elever och lärare för att skapa ett gott lärandeklimat.

Barnsuppväxtvillkor

Vi har valt att behandla hur hemma situationen påverkar skolprestationer. Som finns att läsa i (Alling) om hans uppväxt så kan man snabbt dra flera slutsatser till varför han underpresterande i skolan. En del är en direkt följd av hans många skolbyten då han inte hinner komma rätt i en klass innan det är dags för nästa. En annan är att han har en så svår hemma situation med misshandel och alkoholism som han till varje pris försöker dölja både för sig själv men också för sin omgivning. Detta leder till att han går i försvarsläge och försöker flytta uppmärksamheten  det som är privat och eget mot att göra något roligt eller knasigt för att fokusen ska hamna på det istället.

Här är det viktigt att som lärare kunna snappa upp sådana signaler och försöka hjälpa dessa elever på bästa sätt. Problem som dessa finns inte bara i Sverige de finns överallt i världen om man ser till (Olausson) film om den Indiska skolan så skiljer den sig inte på många områden från den svenska. Sättet om Morgan blir behandlad på bryter på många punkter mot (Barnkonventionen) tex. hur han blir misshandlad av sin styvfar bryter mot Artikel 37. Vid ett tillfälle i boken blir Morgan satt i en OBS klass för att komma ikapp i skolan på den tiden var detta inga konstigheter men from 2006 års (Salamancadeklaration) så ska alla elever inkluderas i klassrummet.

Våra erfarenheter och förväntningar

Vi har olika erfarenheter inom skolvärlden då vissa har jobbat mer, andra mindre och någon inget alls. Våra uppfattningar om skolan är att det ser väldigt olika ut inte bara från skola till skola utan även i klassrummen. Mycket beror på hur läraren hanterar sin situation men också vilken inställning rektorn har till sitt uppdrag. Vi har varit med om olika situationer där rektorn haft en betydande inverkan på hur olika situationer blivit lösta. På en skola så håller rektorn föräldrar och barn “om ryggen” när konflikter uppstår och personalen känner sig då hjälplösa eftersom att de inte blir lyssnade på. Rektorn bygger då inget förtroende hos sina anställda och det mycket skitsnack i personalrummet. På en annan skola har rektorn en tydlig roll där hon tar sina anställdas parti när konflikter med föräldrar eller elever uppstår. Hon går in i undervisningen för att kolla så att allt fungerar som det ska och tvekar inte att lyfta problem som uppstår. Detta skapar en god relation med lärarna som känner att de har någon som stöttar dem. Lärarnas undervisning och sätt emot barnen avspeglas i vilken relation de har med sin rektor.

Våra förväntningar på kursen är att få en bra bild av hur man på ett pedagogiskt sätt  undervisar eleverna på bästa sätt utifrån deras förutsättningar. Vi hoppas på att få tips på digitala verktyg som man kan ha nytta av senare i sin undervisning. Samt få veta hur jag som lärare ska få förståelse för hur jag ska utveckla elevernas sätt att lära. Vi hoppas på att få de verktyg vi behöver som lärare för att få eleverna att bli engagerade i undervisningen.

Vad har ni för förväntningar?

Presentation av gruppen

Christina Larsen
Jag är 23 år och studerar på Mariestads lärcentrum.
Vid sidan av studierna jobbar jag på en förskola och
på fritiden spelar jag fotboll. Varför jag har valt att utbilda mig till lärare är för att jag vill vara och påverka framtiden hos människor redan i ung ålder. Att se människor lära och förstå är något som får mig att vilja ännu mera.


Klara Våhlberg 
Jag är 21 år och studerar grundlärarprogrammet 4-6 på Orust lärcentrum mot Karlstads Universitet.
När jag inte studerar tränar jag ett fotbollslag och bakar.
Jag arbetar som musiklärare på en skola på Orust där jag undervisar i åk 3-6.
Jag vill bli utbilda mig till lärare för att jag tycker att det är fantastiskt att se utvecklingen eleverna gör och hur de växer som människor.

 Madelene Ingerhage
Jag är 21 år gammal och studerar vid Lidköpings lärcentrum på grundlärarprogrammet 4-6. Som ni kanske kan se är mitt största intresse i livet hästar och jag är en riktig inbiten hästtjej. Den största anledningen till att jag valde att utbilda mig till lärare är  att det verkar otroligt roligt att få se människor utvecklas och bli en viktig del av deras liv.








Johan Lejhag
Jag är 34 år gammal och studerar grundlärarprogrammet 4-6 på Orust lärcentra.
På fritiden umgås jag med familj och vänner och arbetar på huset.
Anledningen till att jag vill bli lärare är att jag gillar att utveckla människor .