Fem bästa sätten att försvåra elevers inlärning

1. För mycket information utspritt vid olika tillfällen.
Kan man läsa om scaffolding vilket innebär att läraren anpassar undervisningen på ett sätt så att elev kan lyckas med uppgiften. All information som kommer ut på annat sätt än i uppgiften menar lärarna många gånger ska vara till hjälp kan istället göra eleven förvirrad och få eleven att känna att uppgiften känns svårare än vad den är (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, s. 306).

2. Enformigt utlärningssätt
som gör att eleverna in kan utnyttja dual coding,vissa elever kan tycka detta sätt är det bästa sättet, just för att undervisningen sker på deras bästa inlärningssätt (”UR Samtiden - ResearchED 2017: En students resa genom lärandet - UR Skola”, u.å.).

3. Att primitivt inkludera elever
Genom att inkludera elever i klassen som egentligen är i behov av specialundervisning begränsar det dessa elevers möjlighet till lika kunskap (Lundgren m.fl., 2014, s. 381–382).
4. Att inte ge eleverna konstruktiv feedback
Alla elever får inte möjligheten att nå  nå sin proximala utvecklingszon (Hwang & Nilsson, 2011, s. 66–68).

5. Att fokusera på eleverna som problem.
Genom att se problemen hos eleverna snarare än att se möjligheterna i klassrummet lägger man väldigt mycket tid på fel saker. Dvs att man ska jobba relationellt snarare än kompensatoriskt (Eriksson-Gustavsson, Göransson, & Nilholm, 2011, s. 97–101).


Referenser
Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.
UR Samtiden - ResearchED 2017: En students resa genom lärandet - UR Skola. (u.å.). Hämtad 10 januari 2018, från https://urskola.se/Produkter/200553-UR-Samtiden-ResearchED-2017-En-students-resa-genom-larandet

Demokrati i klassrummet

Genom att låta eleverna vara med och planera sin undervisning och på så sätt bli medvetna om sin rätt att påverka saker som rör dem. På detta vis så hjälper vi dem att utveckla sina demokratiska egenskaper. Detta är ett enkelt sätt att få in demokrati i klassrummet.

Dewey ser på människan som en samhällsmedborgare
”som ska bli bekant med de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna leva ett rikt och produktivt liv i ett demokratiskt samhälle”(Säljö & Lundgren, 2014, s. 291)
Detta stämmer överens med vår tids värdegrund i läroplanen där det står att
” Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” (”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s. 9)

Proximal seriestrip

Händelsen är plockad ur en situation under min auskultation och handlar 

om det Vygotkij menar är den Proximala utvecklingszonen (Hwang & Nilsson, 2011, s. 67).

Den lärande eleven - Ackommoderande situation

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Under min auskultation observerade jag händelsen ovan. I Säljö (3014 s. 295) kan man läsa att John Dewey menar på att "Vi tänker bara när vi konfronteras med ett problem" dvs. det är först när pojken blir konfronterad av flickorna han inser att det han gör är fel och att han måste lösa problemet.
Tror ni att pojken i en sådan situation stannar och upp tänker att han faktiskt gör fel? Eller ändrar han bara sin handling för att de andra eleverna pressar pojken med att de ska skvallra för fröken?