Auskultation - Blixtjakten

När det ringde in från första rasten satt jag längst bak i klassrummet för att observera. Bland de sista eleverna kommer en flicka in som berättar något för läraren som hänt under rasten. Jag ser på läraren hur hon lyssnar och tar in varenda ord flickan säger och avslutar samtalet med "Vad bra gjort av dig att komma och säga det till mig! Det ska jag ta upp med de andra lärarna.". Hon uppmuntrade flickans beteende och förhoppningsvis gör detta att flickan även nästa gång kommer komma till henne nästa gång det hänt något. Det önskade beteendet blir här betingat genom den positiva feedbacken som ges till eleven.
Jag kan ibland uppleva att lärare inte tar sig tiden för sina elever och att detta avspeglas i undervisningen. Känner eleverna att läraren ser och bryr sig om eleverna så kommer undervisningen tas emot bättre eftersom att eleverna vill göra läraren nöjd. Vad tror ni om detta?

Under min auskultation förundrades jag mycket över hur lugn läraren i klassen var. Vad som än skedde i klassrummet så upplevde jag att hon hela tiden höll sig lugn och sansad. Man såg på eleverna hur mycket de tycke om sin lärare och att de ville göra allt för att göra henne stolt.

När första lektionen sedan avslutades gick läraren tillsammans med eleverna igenom hur många blixtar eleverna skulle få. De använde sig av en form av belöningssystem som kallas för blixtjakten där lektionerna blir en form av uppdrag i ett spel. Blixtrarna får eleverna när de gjort något som är bra, en framgångsfaktor. Det finns även monster som kan ta blixtarna och detta symboliserar elevernas hinder. Titt som tätt sa läraren "nu är monstrerna påväg fram" och så förstod eleverna att de skulle tänka sig för och koncentrera sig mer. Eleverna utvärderade lektionen med vad som varit bra och mindre bra. När de samlat ihop ett visst antal blixtar ska klassen få en belöning.
Ett väldigt kul sätt att få eleverna medvetna om sin klassrumssituation om ni frågar mig.
Vad tycker ni? Är det ett bra sätt att uppmärksamma arbetsron i klassrummet?

Bilden är tagen från Ulrica Elissons blogg
Länken till bilden hittar ni här

Auskultation i en åk. 1

Under min auskultation fick jag snabbt tips av läraren att gå in och sätta mig i klassrummet innan eleverna kom. När jag sitter där längst bak och inväntar eleverna så släcker läraren ned belysningen och slår på lugn musik. Eleverna droppar in i klassrummet mellan 07.50-08.00. Eleverna vet vad som gäller, det är tyst, ska vara lugnt och eleverna ska bläddra i en bok eller mål i sin ritbok. Detta upprepades under mina tre dagar ute hos dem. Dem visste exakt vad läraren förväntade sig utav detta moment och man märkte snabbt att detta var en väldigt bra sätt för eleverna att starta dagen på.
       När eleverna kom in från rasten spelades det ingen musik, eleverna gick in och satte sig direkt, då snackades det, vissa elever gick runt, några målade osv. Man märkte därför att momentet vid morgonsamlingarna var något eleverna trivdes med, de visste vad de skulle göra och det skapade ingen oro i klassrummet, det ledde också till att resterande lektion fortsatte i en lugn arbetsro. I texten Synligt lärande menar Hattie (2011, s.22) på att en bra arbetsro i klassrummet ger mycket goda resultat på studiepresentationen. Morgonmomentet är något lärarna funderade på att inför efter varje rast, för att på bästa möjliga sätt kunna få eleverna att lugna ner sig efter lek på skolgården.
       Efter dessa tre dagar i klass ser jag framemot vår vfu till våren, att få möjligheten att observera eleverna ytterligare några steg och i längre perioder. För visst är det spännande att kunna koppla allt som händer i skolan till olika psykologiska perspektiv? 

Auskultation

Att komma ut bland eleverna och auskultera har varit en ynnest, att få se och analysera olika lärsituationer för att sedan kunna koppla dessa till olika behavioristiska betingningar. Funderade ganska mycket över kortfilmerna med Carol Dweck och hennes perspektiv på lärande. På hur och när man ska ge barnen feedback för att de ska kunna nå den proximalautvecklingszonen med det stöd och stöttning de behöver från sin lärare. Men också istället för att anmärka på vad en elev inte klarar av istället säga att de inte är där riktigt än och fokusera på vad som behövs för att eleven skall nå dit. Detta kognitiva perspektiv talar mycket till mig, och ligger nära det sätt jag själv önskar bedriva min egen pedagogiska verksamhet som framtida lärare i grundskolan. Det som även förefaller mig viktigt är uppbyggnaden av relationer mellan elever och lärare för att skapa ett gott lärandeklimat.